Glidarmamman

Jag kan sakna konsten något enormt. Jag pluggade konst i tre år. Hade faktiskt en ganska ljus framtid att fortsätta. Men jag ville hitta min stil och sedan kom det så många hinder, och måsten. Detta var långt innan barnen.

 

Men det var så nära att jag sökte till konstfack, och jag hade stöttning bakom mig av min konstlärare!

Åh vad jag vissa dagar ångrar det.

Dessutom hinner jag aldrig måla längre..

Ibland gör det ont i själen, att känna att man inte kan få utlopp för vissa känslor. Det är som om de är inspärrade!

Det är rätt ofta jag går ut och spanar på konst utbildningar som typ denna..

 

 

Skulle så väl behöva öva upp mina skills igen. Man ligger av sig, även om det sitter i ryggmärgen. Det är lite som att cyckla. Men ibland behöver man bli påmind om alla tekniker.

Men sen skulle jag så gärna villja bättra på mig vad det gäller oljemålandet. Det var alltid min svaga sida.Åh kanske finns det en möjlighet att starta upp en målarvrå igen. Det hade varit bra för att få ordning på alla känslorna, att hitta fack och en kanal att låta dem få komma ut!

 

Att inte bara hålla allt längst in hela tiden!

Men det är tyvärr inte alltid så lätt att ha en annan kanal!

 

Hmm värt att börja fundera på detta!