Att vara lite låg.

 
Det sista har det varit jäkligt tungt.
Allt är mottigt och det känns som om man alltid får strida och slita för allt.
 
Vet att det låter patetiskt. Men det är alltid något som ska sätta käppar i hjulen. Fast att man gör allt enligt spelets alla regler. Sköter sitt eget.
Mycket beror säkert på allt buksmärta och alla komplikationer från min järnbrist. Men det börjar tryta på både villjan,lusten och orken.
 
Sista budet är att min lärare vill att jag ska försköa bli sjukskriven eftersom jag inte orkat med de sista veckorna och för att hon tycker att mitt tillstånd inte är bra med tanke på allt som hände i måndags när jag hade alla svimmningsattacker.
 
Så i morgon får vi se vad farbror docktorn har för teorier. Förslag.
Känner bara inte att denna situationen är hållbar heller. Jag knaprar smärtstillande kontinuelligt för att klara av att ta hand om barnen. Inte riktigt min melodi!
 
Samtidigt så vill jag gärna få må bra en graviditet. Men det är tydligvis inte min grej att vara gravid.
Jag deppade idag och gick och köpte bebis lie kläder. Sen njöt jag lite av det i smyg :)
 
Men jag försöker övertga mig själv om att det är värt det eftersom de är sånna här söta saker man får.
 
 
Och det är det ju alltid värt.
 
Men just nu är det svårt att sr ljuset i tunneln.
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback