Att längta bort !

Det är så jäkla tufft i bland!
jag vill bara skrika..
men på något vis får jag inte luft i lungorna. Det är precis som om stämbanden valt att sluta vibrera.
 
det känns tomt och konstigt, det känns som om jag bara irrar runt i cirklar!
 
jag hoppas att de jag har förlorat den sista tiden har funnit frid och att de slipper ha ont och känna oro.
för hade jag för en liten stund kunna, hade jag tagit över all deras smärta!
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback